Vad är det som får Maria och Hanna-Karin att vara ovanligt agiterade och bråkiga? Varför talar de om kommunernas krisberedskap i syrlig ton? Och vad är det som Hanna-Karin helt enkelt inte tänker acceptera att någon skriver i social media igen?
Barn och unga påverkas av samma saker som vi påverkas av, som när något allvarligt har hänt i samhället eller i omvärlden. Och ibland kan saker som inte verkar så stort för oss vara väldigt stort och skrämmande för dem. När det händer så har vi vuxna absolut ett ansvar att finnas där och prata med dem. Vi kan inte bara lämna dem ensamma med frågor som är svåra nog för oss som vuxna.
Vi talar om varför detta är ett absolut krav, och vad konsekvenserna kan bli om vi skyr detta ansvar. Och vi går igenom en rad praktiska och konkreta saker som man kan göra för att försäkra sig om att man lever upp till detta ansvar på ett så bra sätt som möjligt.
I veckans matutmaning serveras Hanna-Karin, ett ”enkelt” bröd. (Det krävs dock att man lyckas fånga en lite drake.)
I veckans omvärldsbevakning pratar vi om översvämningar, kommunens dåliga förberedelser och vad man kan göra själv; före, under och efter.
Draken och Maria irriterar sig på människor som gärna gnäller på andra när det kommer till att engagera sig ideellt, men som inte gör ett vitten själva.
Slutligen besvarar vi en läsarfråga om det här med kontaktkort (från avsnitt 4) verkligen är en så bra idé?
Var inte rädd, var förberedd!
PRODUKTION
Medverkande: Maria Byquist och Hanna-Karin Grensman
Innehåll och manus: Maria Byquist och Hanna-Karin Grensman
Produktion: Hanna-Karin Grensman/Grensman & Grensmans AB