Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Digitala katastrofer: Är svenska förvaltning beredd eller blåögd?

Under den senaste veckan och de föregående veckorna har digitala kriser varit en återkommande händelse, med ett flertal problem som har drabbat olika delar av vårt digitala landskap. Från svårigheter att logga in på viktiga webbplatser som Länsförsäkringar och 1177 till stora störningar i Transportstyrelsen och Apotekets datasystem, har konsekvenserna varit påtagliga för många.

En av de mest omfattande kriserna involverade förlusten av data hos företaget Tietoevry, där det visade sig vara ännu värre än vad vi trodde. Upp till 20 års data har gått förlorad, med betydande konsekvenser för de drabbade organisationerna.  Det är inte bara den direkta förlusten av data som är ett problem, utan även att backup-systemen har blivit infekterade med ransomware, vilket innebär att data krypteras och användare krävs på lösensumma för att återfå tillgång till den. Dessa attacker anses komma från ryskt håll och är en del av större geopolitiska spänningar.

Det är oklart om dessa incidenter beror på externa attacker eller bristfälliga systemhanteringspraxis, men det är tydligt att endast en minoritet av organisationerna i Sverige idag har tillräcklig IT-säkerhet. Dessa händelser understryker den sårbarhet som följer med den höga graden av digitalisering i samhället. När system och tjänster inte förvaltas eller säkras på rätt sätt kan konsekvenserna bli allvarliga, med påverkan på allt från möjligheten att boka läkarbesök till förmågan att utföra arbete inom myndigheter som Transportstyrelsen.

Även om det är viktigt att inte ge vika för kraven från angriparna, är det också uppenbart att mer måste göras för att stärka vårt digitala försvar och skydda känslig information från attacker och förluster. Det är en utmaning som kräver samarbete mellan både offentliga och privata sektorer för att garantera en robust och säker digital infrastruktur.