Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Frågor om beredskapsfrågor

Här dyker vi ner i en mängd intressanta frågor från våra lyssnare. För er som fortfarande har frågor på lager, tveka inte att skicka in dem via Spotify eller våra sociala medier. Beroende på mängden och typen av frågor vi får in, planerar vi antingen att ägna kommande avsnitt åt ytterligare frågor eller att ta upp dem i olika segment av podden. Så håll öronen öppna och pennan redo – vi ser fram emot att utforska era funderingar och tankar!

Vad är det största hindret för Sveriges beredskap, både för landet i stort och på individnivå?

Det största hindret för Sveriges beredskap, både på nationell nivå och för individer, är vår höga grad av beroende av digitalisering och ett fungerande samhälle. Vi är vana vid att saker och ting fungerar smidigt i vardagen, vilket gör oss sårbara när vi ställs inför situationer där våra normala system helt enkelt inte fungerar. Denna kontrast mellan det vi är vana vid och en kris där ingenting fungerar som det ska, utgör ett betydande hinder, både praktiskt och mentalt. Många har aldrig behövt erfara att laga mat utan el eller att konservera mat, vilket pekar på ett betydande kunskapsgap.

Dessutom är det inte bara en fråga om att sakna erfarenhet eller kunskap. Det handlar också om en mental inställning till beredskap. Du vet aldrig när det står en argsint älg på tomten, eller det ligger en två meters grön mamba i trapphuset. Att alltid ha extra mat hemma ”för man vet aldrig” är en tankegång som inte alla har. I Sverige, särskilt i större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö, är det en liten andel av befolkningen (ca 30 procent) som skulle klara sig en vecka utan möjlighet att handla. Många är vana vid att handla mat för dagen, ett ”just in time”-beteende, vilket är motsatsen till ”just in case”-tänkandet som förespråkas för bättre beredskap. Att anpassa sig till en mer förberedd livsstil skulle innebära en stor förändring för många, men är avgörande för att minska sårbarheten i händelse av en kris.

Hur fungerar sådana där dörrblippar i kris?

Dörrblippare, eller elektroniska låssystem som de också kallas, kan vara sårbara i kriser, särskilt om datasystemet som styr dem blir utslaget eller om strömförsörjningen avbryts. Om strömmen går, kan dessa system sluta fungera helt och hållet. Vissa av dessa system är utrustade med batterier som kan hålla systemet igång under kortare strömavbrott, medan andra system kan upphöra att fungera direkt när strömmen försvinner.

För att förbereda sig för sådana situationer är det viktigt att kommunicera med sin hyresvärd eller bostadsrättsförening för att försäkra sig om att det finns ett fungerande backupsystem, som till exempel en fysisk nyckel. Det är klokt att se till att det åtminstone finns en fysisk nyckel tillgänglig per hushåll för att undvika att bli utelåst från sina hem.

Dessutom är det viktigt att vara väl informerad om hur ditt låssystem fungerar, inte bara för att minska stressen i en redan potentiellt stressig situation utan också för att säkerställa att du kan komma åt viktiga utrymmen som källaren. Många personer förvarar nödvändigheter som matlagningstillbehör i källaren, vilka kan vara avgörande att komma åt särskilt vid strömavbrott. Även om det inte rekommenderas att förvara värdefulla preppingsaker i källaren på grund av stöldrisk, är det en realitet för många. Att säkerställa tillgång till dessa nödvändigheter när de behövs mest är en viktig del av att vara förberedd för olika typer av kriser.

Kan ni göra dokumenterade butiksbesök på vanliga affärer som finns på de flesta ställen?

Att genomföra dokumenterade butiksbesök på vanliga affärer som Ica, Ikea och Biltema för att visa preppinghandel är definitivt en intressant idé, även om det inte finns i våra nuvarande planer. Idén låter  underhållandelikväl som informativ och hjälpsam för de som vill lära sig mer om hur man kan förbereda sig för olika typer av kriser.

För att genomföra sådana besök och kunna filma i butikerna krävs dock tillstånd från butikernas ledning. Så om någon av er lyssnare arbetar i en butik av den här typen inom Stockholmsregionen och tycker att det vore spännande att ha ett par entusiastiska beredskapspoddare på besök för en dokumenterad shoppingrunda, så får ni gärna höra av er.

Vad är de vanligaste misstagen som nybörjare gör?

De vanligaste misstagen som nybörjare inom prepping gör inkluderar ofta att i panik köpa stora mängder varor utan en genomtänkt plan. Det är inte ovanligt att se nybörjare fylla sina bilar med enorma mängder dasspapper, konserver och pasta, utan att faktiskt tänka på hur en balanserad och hållbar kost ser ut. Att förlita sig på en ensidig diet av krossade tomater och pasta kan snabbt bli monotont och leda till missnöje, både personligen och bland familjemedlemmar. Det finns en risk att man underskattar behovet av protein, även om vita bönor kan vara en del av lösningen på det problemet.

Ett annat vanligt misstag är att lägga för stor vikt vid att enbart samla på sig prylar. Att ha alla möjliga verktyg och utrustning utan att veta hur de fungerar eller hur man använder dem är inte praktiskt. Det är inte idealt att för första gången försöka använda ett spritkök under ett strömavbrott, i mörker, medan man är kall, bär en pannlampa och känner sig stressad över att barnen är hungriga.

Dessutom glömmer många som bor i lägenheter att beakta begränsningen i utrymme när de förbereder sig för kriser. Det är viktigt att noga välja utrustning och förnödenheter som man verkligen har nytta av och som ryms inom ens tillgängliga utrymme. Annars riskerar man att överväldigas av prepperprylar som tar över hemmet och till slut kan detta leda till att man ger upp helt.

Slutligen är det ett vanligt misstag att försöka göra allt på en gång. Det kan snabbt bli överväldigande och resultera i att prepperutrustningen sprids ut över hela bostaden utan ordentlig förvaring. Nyckeln till framgång ligger i att ta det steg för steg, inte stressa fram och att alltid sträva efter en balanserad och genomtänkt beredskapsplan.

Vilken kris tror ni är troligast och vad ska jag göra åt det?

Den kris vi bedömer som mest trolig är en transportkris. Denna kan orsakas av en rad faktorer såsom strejker, politiska spänningar med oljeproducerande länder, drivmedelsbrist av olika skäl, eller sammanbrott i datasystem som hanterar beställningar. I ett modernt samhälle, där logistikkedjor är digitaliserade och högt integrerade, skulle ett avbrott i dessa system snabbt kunna leda till stora problem. Det är osannolikt att butikschefer skulle kunna återgå till penna och papper för att hantera sina beställningar om de digitala systemen fallerar; hela logistikkedjan skulle istället riskera att kollapsa.

För att förbereda sig för en sådan kris bör man vidta flera åtgärder. Först och främst, se till att inte köra slut på drivmedel i din bil. Att ha en buffert av drivmedel kan vara avgörande i en situation där tillgången plötsligt blir begränsad. Vidare är det klokt att ha ett lager av mat, toalettpapper och andra vardagsnödvändigheter hemma, så att du kan klara dig oberoende av om butikerna kan leverera varor eller inte. Slutligen är det av yttersta vikt att säkerställa tillgången på nödvändig medicin, särskilt om du är beroende av dessa för din överlevnad.

Kort sagt; att ha ett välplanerat lager av dessa essentiella förnödenheter kan göra en avsevärd skillnad i hur väl du kan navigera genom en transportkris.

Vad är den största preppingfällan?

Den största preppingfällan ligger i att inte tänka igenom saker ordentligt innan man agerar. Detta gäller allt från inköp och planering till hur man organiserar sitt lager. Ett vanligt misstag är att man kanske hamstrar 70 tomatkonserver utan att ha investerat i en nödradio eller vattendunkar. Även om det teoretiskt är möjligt att överleva på tomatkonserver under några dagar, är den stora nackdelen att tomatkross inte kan användas för personlig hygien eller för att diska. Det är helt enkelt inte praktiskt.

Nyckeln till att undvika denna fälla är att integrera preppingtankesättet i det dagliga livet så att det inte upplevs som en extra börda. Ett exempel på detta är att köpa en ny stor påse ris innan den nuvarande påsen är helt slut, istället för att vänta till sista stunden. När du väl börjar anamma denna vana, kommer den snart att kännas som en naturlig del av dina dagliga rutiner.

Genom att justera och finjustera dina nuvarande vanor kan du gradvis bygga upp nya rutiner som inte bara är lätthanterliga utan också ökar din robusthet och beredskap. Det handlar om att göra smarta val och att alltid tänka ett steg framåt, vilket i slutändan kommer att göra dig bättre förberedd utan att det känns som ett extra arbete.

Vad är det största snedetänket kring prepping?

Det största snedtänket kring prepping är tron på att förberedelser inför olika kriser på något sätt skulle oroa barn, när det i själva verket är problem utan lösning som är den verkliga oroskällan. Barn blir sällan rädda av att delta i brandövningar eller lära sig vad de ska göra vid strömavbrott och vattenbrist; dessa förberedelser ger dem snarare en känsla av trygghet. De vet vad de ska göra och detta ökar deras känsla av säkerhet. Dessutom, när vuxna känner sig trygga och lugna, smittar det av sig på barnen, vilket gör dem lättare att hantera och mer motståndskraftiga i krissituationer.

Ett annat felaktigt antagande är att prepping uteslutande handlar om att förbereda sig för extremt osannolika händelser som total samhällskollaps, eviga strömavbrott eller livet efter en katastrofal solstorm. Denna typ av tänkande kan leda till att människor antingen gör enorma överinvesteringar i sina förberedelser eller helt avstår från att förbereda sig, då de mest sannolika scenarierna faktiskt handlar om tillfälliga avbrott i vardagliga bekvämligheter som el och vatten.

Många tänker också i extremer – antingen förbereder man sig till den grad att man bygger en bunker och lever off-grid, eller så gör man ingenting alls. Men prepping handlar inte om att  att kunna hantera vardagliga och realistiska kriser som strömavbrott, större samhällsstörningar eller till och med krig. Så vår krisberedskap bör anpassas till rimliga och sannolika scenarier, inte till en föreställd postapokalyptisk värld.

En viktig punkt att notera är att prepping även kan handla om att förbereda sig för mindre kriser, såsom en kraftig förkylning eller att vattnet stängs av temporärt. Att börja med att säkra en tvådagars försörjning och sedan gradvis bygga på det är ett pragmatiskt och tillgängligt sätt att närma sig prepping. Det handlar om att göra livet smidigare och mer hanterbart, snarare än att förbereda sig för osannolika katastrofer.

Varför preppar inte folk?

En av huvudanledningarna till att folk inte förbereder sig för kriser kan vara en ovilja att konfrontera tanken på att något kan gå fel. Trots att de flesta har en hemförsäkring och inte motsätter sig säkerhetsövningar för barn, som brandövningar, kan tanken på att aktivt förbereda sig för en kris kännas överväldigande eller till och med otäck. Det finns en idé om att genom att förbereda sig för kriser, på något sätt inbjuder man dem att inträffa, vilket är lika orimligt som att tro att brandövningar skulle leda till fler bränder.

Denna typ av tänkande liknar ett slags magiskt tänkande där man tror att ens handlingar direkt kan påverka framtida händelser på ett negativt sätt. Naturligtvis, om detta vore sant, skulle vi se konsekvenserna i form av frekventa katastrofer överallt där förberedelser och övningar ägt rum, vilket uppenbarligen inte är fallet.

Att känna rädsla eller ångest inför tanken på kriser är inte ovanligt, men det är en del av att vara vuxen att konfrontera och hantera dessa känslor. Precis som vi inte kan låta bli att ta hand om våra barns hälsa för att de ogillar att borsta tänderna, kan vi inte heller ignorera behovet av krisförberedelser bara för att det känns obekvämt eller skrämmande.

Om motståndet till att förbereda sig grundar sig i ångest, är det viktigt att arbeta med dessa känslor snarare än att låta dem hindra oss från att vidta nödvändiga åtgärder. Faktum är att undvikande ofta kan förvärra ångesten, medan att ta itu med och överkomma dessa utmaningar kan leda till ökad trygghet och välbefinnande. Att skapa rutiner för krisberedskap handlar i grund och botten om att omvandla potentiellt besvärliga situationer till hanterbara händelser, snarare än fullskaliga kriser.

Kan man säga att barn vars föräldrar inte preppar –  inte ser till att de har mat, ljus och värme – har dragit en nitlott i föräldralotteriet?

Ja, man kan argumentera för att barn vars föräldrar inte tar ansvar för grundläggande beredskapsåtgärder, såsom att säkerställa tillgång på mat, ljus och värme, försatt dem i en mindre fördelaktig situation. Att se till att barnens grundläggande behov är täckta är en central del av föräldraansvaret. Att försumma dessa förberedelser är ansvarslöst.

Att undvika prepping i tron att det skyddar barnen från oro är en missuppfattning. I själva verket är det betydligt mer oroväckande för ett barn att stå inför en situation där de grundläggande behoven inte är säkerställda. Att ha tillräckligt med mat, ljus under strömavbrott och möjligheter att hålla värmen är inte bara fysiska förutsättningar för trygghet utan bidrar också till en känsla av säkerhet och stabilitet för barnen.

Det är därför viktigt att omvärdera inställningen till prepping från att det skulle orsaka oro, till att se det som en del av att bygga en trygg och stabil miljö för familjen. Att förbereda sig för oförutsedda händelser handlar om att visa omsorg och ta ansvar för sitt barns välbefinnande. Att ignorera dessa aspekter av föräldraskapet är kort sagt att inte uppfylla det moraliska likväl som det juridiska ansvar man har som förälder.

Varför lägger ni ner så mycket tid och ansträngning på att kabla ut er agenda. Har ni inget vettigare för er?

Att vi lägger ner tid och ansträngning på att sprida information och kunskap om beredskap är för oss en fråga om värde och ansvar, inte bara för vår egen del utan för samhället i stort. Vi ser det som viktigt att bidra till ett mer krisberett Sverige, en uppgift som vi både finner meningsfull och rolig. Att någon kanske tycker att vi borde ägna oss åt något annat, som knyppling – vilket för övrigt är en utmärkt och produktiv syssla som inte utesluter förmågan att också preppa – missar poängen med vårt engagemang.

Vi är individer som är delar av ett större sammanhang – samhället. Att individuellt ta ansvar för sin egen beredskap är viktigt, men det blir ännu mer effektivt när vi alla strävar efter att göra detsamma. Genom att sprida kunskap och uppmuntra till beredskap bidrar vi till ett stärkt kollektivt säkerhetsnät. Den här typen av gemensamt ansvarstagande är avgörande för hur vi som nation kan hantera olika typer av kriser.

Det handlar inte om att kabla ut en personlig agenda, utan om att följa och främja rekommendationer som redan stöds av myndigheter och politiker. Att uppmuntra människor att vara självförsörjande och robusta är erkänt som en grundpelare för ett starkt och resilient samhälle.

Vi har fått feedback från lyssnare som tack vare vårt arbete har börjat förbereda sig för potentiella kriser, vilket i slutändan betyder färre familjer utan mat, vatten eller värme vid en kris. Sådana resultat bekräftar för oss att det finns få saker som är viktigare eller mer meningsfulla än att hjälpa människor att bli mer förberedda och robusta.

I slutändan handlar det om att göra en konkret skillnad för individer och för samhället som helhet. Något som vi för övrigt finner mer meningsfullt än att skriva spetsiga kommentarer till människor som faktiskt försöker göra något bra med sin tid.

När man omsätter vatten i vattendunkarna.

När du behöver rengöra och fylla på vattendunkarna med nytt vatten är det viktigt att göra det på rätt sätt för att säkerställa att vattnet förblir rent och säkert att dricka. Här är en steg-för-steg guide:

1. Skrubba rent: Börja med att skrubba insidan av dunken med en flaskborste för att avlägsna eventuella beläggningar eller smuts. Töm ut vattnet.

2. Tvätta med varmt vatten och diskmedel: Fyll dunken med varmt vatten från kranen – undvik kokande vatten för att skydda plasten. Tillsätt lite diskmedel och skaka ordentligt för att rengöra insidan. Töm sedan ut vattnet och skölj dunkarna noga för att avlägsna alla rester av diskmedel.

3. Använd bikarbonat för extra rengöring: Fyll dunkarna med en tiondel varmt vatten och tillsätt en sked bikarbonat. Bikarbonat hjälper till att neutralisera eventuella dåliga lukter och rengöra ytterligare. Om du vill kan du även lägga i en ny disktrasa, skruva på locket och skaka dunken väl för att säkerställa att hela insidan kommer i kontakt med bikarbonatblandningen.

4. Om dunken är slemmig: Om dunken har blivit slemmig av att ha stått med vatten för länge, kan du tillsätta lite ättika till blandningen av vatten och bikarbonat. Detta hjälper till att lösa upp beläggningar och rengöra dunkarna ytterligare. Kom ihåg att skölja dem noga efteråt för att undvika att vattnet smakar ättika.

5. Vid algtillväxt: Om dunkarna har drabbats av algtillväxt, är det bäst att inte längre använda dem för dricksvatten. De kan fortfarande användas för att lagra ”gråvatten”, det vill säga vatten som inte är avsett för drickning, men som kan användas för andra syften, som till exempel bevattning eller rengöring.

Genom att följa dessa steg säkerställer du att dina vattendunkar är rena och redo att fyllas på med nytt, rent dricksvatten. Att underhålla sina vattenreserver på detta sätt är en viktig del av beredskapsplaneringen.

Hur skapar man ett beredskapsrecept?

Att skapa ett beredskapsrecept är en kreativ och ibland komplex process som kan liknas vid ett vetenskapligt experiment i köket. Här är stegen för att utveckla ett sådant recept:

1. Identifiera utgångspunkten: Börja med att välja ett standardrecept som du vill omvandla till en beredskapsvariant. Köttfärssås kan till exempel vara en bra start.

2. Forskning: Letar efter liknande recept för inspiration och som grund att bygga vidare på.

3. Teoretiskt recept: Kombinera din erfarenhet, kunskap (och ibland okunskap) för att formulera ett preliminärt recept. Identifiera vilka beredskapsvaror som redan passar in i receptet, vilka ersättningsprodukter som finns, och tänk ut möjliga ersättningar för övriga ingredienser.

4. Provlaga med anteckningar: Bli din egen version av Professor Snape, komplett med kittlar och trolldrycker, och experimentera i köket medan du noggrant noterar vad som fungerar och inte.

5. Provsmakning: Hitta modiga själar som är villiga att smaka på dina skapelser och ge ärlig feedback.

6. Justera receptet: Baserat på feedback, justera receptet efter behov. Det kan hända att vissa idéer behöver skrotas helt.

7. Förstå och renskriva receptet: När du är nöjd, se till att du kan förstå dina egna anteckningar, som nu kan vara fulla av överstrykningar och kommentarer. Det kan krävas flera omgångar av justeringar för att göra receptet tydligt och lättföljt.

8. Testlaga igen: Verifiera att det slutliga receptet fungerar som det ska genom att laga det en gång till.

9. Presentation: Servera en snygg portion och ta ett foto för att dela med världen.

10. Publicering: Dela med dig av ditt nyskapade beredskapsrecept online och låt alla tro att processen var enkel, även om den i själva verket var allt annat än det.

Att skapa beredskapsrecept är en process som kräver tålamod, kreativitet och en vilja att experimentera. Ibland kan vägen till framgång vara krokig och utmanande, men resultatet är ofta både givande och roligt. Plus, du bidrar till en större beredskap och självförsörjning för dig själv och andra.


Har du fler frågor?

Vi är tacksamma för all den nyfikenhet och engagemang som ni har visat. Kom ihåg att fortsätta skicka in era frågor; vi ser fram emot att dyka djupare in i ämnen som berör er. Vi lovar att göra vårt yttersta för att besvara så många frågor vi bara kan.